fredag 20 november 2015

Wawrinka var sitt rätta jag - Murray föll utan gamnacke


Vilken fantastisk förvandling Stanislas Wawrinka genomgått i ATP-finalen.
Den slokörade insatsen i första gruppspelsmatchen mot Rafael Nadal är historia och kom inte att påverka schweizarens äventyr i O2-arenan i London.
För bara några minuter sedan säkrade världsfyran nämligen en semifinalplats genom att besegra hemmafavoriten Andy Murray med 7-6, 6-4.
Wawrinka servade vid 5-3 för första set men tappade serven och setet gick till tiebreak där hemmafavoriten hade 4-2. Då kom fem raka och grova missar.
Detta är Wawrinkas tredje raka slutspel och han har vid varje tillfälle gått vidare från gruppspelet för sedan falla i semifinal.
2013 var det Novak Djokovic som satte stopp för honom och ifjol blev landsmannen Roger Federer för svår i en mycket dramatisk och omtalad tresetare där Wawrinka hade fyra matchbollar och upprördes av vad han ansåg osportsligt uppträdande från Federers fru.
Just Federer väntar i lördagens semifinal och gäller med 17-3 inbördes självklart som klar favorit.
Noterbart från kvällens match: Murryas coach Jonas Björkman och de andra i skottens team bänkade sig mycket högt upp i arenan. Syftet var att den hetlevrade världstvåan skulle hålla fokus bättre än normalt. Murray är en gnällspik som ofta faller tillbaka i juniorlater då han låter sin ilska och frustration gå ut över teamet. Han skriker okvädningsord och visar med miner och gester vad han anser om Björkman & Co (sägas ska att han efter matcherna är djupt ångerfull).
Ikväll såg vi inget av de där laterna.
I andra set låg Murray under 2-5 med dubbelbreak, spelade sig upp till 4-5 där han brände två breakbollar.
Att han i det läget knäckte racket är inget att säga om.
Åtminstone ser jag mycket hellre en spelare som knäcker racket och snabbt återfår fokus än en som med gamnacke och plutläpp slänger bort några game.
Om matchen slutat annorlunda i det fall Murray fått spy ut sin ilska över teamet får vi aldrig veta.
Men att han uppträdde mycket bättre än normalt står utom allt tvivel.
Dessutom hade förlusten något gott med sig för honom: Nu får han mer tid att ladda och förbereda sig inför nästa helgs Davis Cup-final där Storbritannien borta mot Belgien kan ta sin första titel sedan 1936.



Kvällens svenska coachmöte följs av ännu ett i semifinal

Har hans adept hittat toppformen?
Som spelare möttes de sju gånger.
Ikväll ställs de för första gången mot varandra som coacher.
Jonas Björkman vs Magnus Norman.
Segraren får gå en coachmatch mot Stefan Edberg...
Vi svenskar är vid det här laget så vana vid att att ha framgångsrika tenniscoacher att vi lätt glömmer bort att Sverige vad gäller herrtennis skulle vara en vit fläck på ATP-kartan idag om det inte vore för just coacherna.
Stefan Edberg kan ikvälld lugnt bänka sig bland de 20 000 åskådarna i 02-arenan i London. Roger Federer är ju redan klar för semifinal och säkrade förstaplatsen i sin grupp då han på torsdagen besegrade Kei Nishikori.
Funderar hans adept på DC?
Djokovic kom tvåa i gruppen och möter i semi Rafael Nadal som säkrat förstaplatsen i andra gruppen.
Vem får han sällskap av? Andy Murray eller Stanislas Wawrinka?
Det är så öppet att jag inte skulle våga sätta en slant på någon av dem men det finns ändå en faktor som kan få betydelse.
Nästa helg leder Andy Murray det brittiska Davis Cup-laget i bortafinalen mot Belgien. Där kan Storbritannien ta sin första DC-titel sedan 1936 och finalen är gigantiskt stor i öriket – och för Murray.
DC-finalen spelas på grus, Murray kommer att spela både singel och dubbel vilket kräver att han är i både fysiskt och mentalt topptrim.
Om det inte spelats ATP-final dena vecka hade Murray haft en träningsdos anpassad för att vara på topp nästa veckoslut.
Nu finns istället risk att han denna vecka får en så stor urladdning att batterierna inte hinner bli fulladdade till DC-finalen.
Det skulle förvåna om inte dessa tankar finns i Murrays bakhuvud och att det kan påverka hans inställning och motivation – omedvetet.
Vid vinst ikväll möter han Federer i morgon och vid seger även där ställs han i söndagens final mot Djokovic eller Nadal.
Tolka nu inte detta som att jag menar att Murray tänker vika ner sig lättvindigt men det skulle vara oerhört imponerande om skotten veckan före det som kan bli både hans första och sista DC-final är beredd att köra slut på sina krafter i en turnering som visserligen är mycket viktig men som han ändå lär komma att spela ytterligare många gånger.
Såväl Murray som Wawrinka har blandat och gett i sina första två matcher och egentligen var det först i hans andra set mot David Ferrer som världsfyran hittade rätt rytm.
Eftersom de inte mötts på två år säger den inbördes statistiken - 8-6 till Murray -  lika lite som att Wawrinka gått segrande från deras två senaste möten.
Apropå inbördes: Magnus Norman vann sex av sju möten med Jonas Björkman. Sägas ska att fyra av segrarna kom då fyra år äldre Björkman hade sin storhetstid bakom sig samtidigt som Norman vid dessa fyra tillfällen inte var sämre rankad än elva och som bäst låg trea.